torsdag 8 oktober 2009

Att andas.....


Har ni tänkt på hur vanligt det är att människor idag hälsar på sin vän med orden, - jo det är bra. Mycket på jobbet bara. Men det är ju så för alla....


Jag har tänkt mycket på det då jag för första gången känt mig på allvar väldigt trött, nere och lite deppig. Känt att jag lägger för mycket tid på mitt arbete och att jag inte alltid finns till hands för mina barn. Jag älskar mitt jobb, har ett kreativt och utmanande jobb som pedagog på en förskola. Det är ett föräldrakooperativ så det är vi i personalen tillsammans med föräldrarna som driver det. Lite som ett eget företag med andra ord. Så mycket mer än att bara arbeta med barnen. Jag har chansen att lära mig oerhört mycket och älskar "mitt ställe".

Men med 3 barn kan det ibland kännas som att jag har vart lite mycket borta. Att kunna laga middag innan det skall tränas, hjälpa min 14åring med prov och läxförhör nu när hon skall ha betyg för första gången, det känns viktigt! Att komma hem klockan 5 och ställa sig med mat, ha en grinig 7 åring som inte får NÅGONTING för mig (:) ) någon behöver bli förhörd på italienskan, kalsonger behövs tvättas, matsäck till imorgon mamma och föräldramöte kl 18.....Visst låter det som hemma hos vem som helst med tonårsbarn och stressade trötta föräldrar ?? Det är därför jag har tagit beslutet att gå ner i tid. Inte jätte mycket men tillräckligt för att känna mig som en fungerande mamma. Det är min förhoppning iallafall. Tack vare underbara arbetskompisar har jag fått det precis som jag önskade. Jag är så tacksam för det!



Känner att energin kommer tillbaka....Så jag hoppas att livet känns lite ljusare nu om ett tag. Nästa gång någon frågar hur det är, kan jag säga att jag gjort nåt åt min situation för att försöka slippa känna sådan stress...Bra va!?

Kram Anna

Och du....glöm inte bort att andas...

9 kommentarer:

  1. Bra! Det ska du vara stolt över!

    Visst behöver man påminnas ibland om att andas. Andas med magen och inte med bröstet.

    Många kramar till dig.

    SvaraRadera
  2. Så klok du är Anna! Så skönt att du kommit till insikt och kunnat göra något åt din situation. Det är som du skriver, många glömmer säkert av varför man lever. Vad som verkligen är värt något här i livet. Jag jobbade min sista kväll på förhoppningsvis väldigt länge nu ikväll. Har jobbat dubbelt i flera veckor nu, men nu ska jag sluta med det. Såå skönt! Träffas snart? Hela familjerna, hade varit jättemysigt! Kramar

    SvaraRadera
  3. Du gör så rätt. Jag känner redan igen mig i allt du skriver. Det spelar nog ingen roll hur roligt jobb man har, barnen är ju ändå störst i livet och det man vill ha tid för. Jag bävar inför kommande hockeyträningar, skjutsande hit och dit och försöker njuta av trotsiga småbarn ;-)

    Det är en sjal som är på bilden. den är verkligen superfin. Finns i nätbutiken.

    Dags att sussa och få energi för en ny morgondag.

    Kram
    Erika

    SvaraRadera
  4. Hallå raring...Du låter som sagt lite stressad hihi..Låter inte bra med det där med myggor!!! För mig känns det som om allt kommer efter 40 hujeda mig. Jag tycker att du gör rätt i att gå ner i tid.Viktigast är att man mår bra och har tid för sin familj. Jag brukar ta frdagseftermiddag till lite lugn, ut i skogen med vovven eller något liknande. Skall faktiskt göra det imorgon om det inte ösregnar. Ja hur jag mår? Lite bättre kanske men inte bra. Men att jag mår lite bättre är att jag inte har dessa människor i min närhet just nu. Jag är så förvirrad men mailade jag dig och berättade???? Var rädd om dig och ha en myshelg/ kram A

    SvaraRadera
  5. Mailar i helgen och berättar lite kortfattat vännen. Var rädd om dig.

    Kram Anne

    SvaraRadera
  6. Hej!

    Å, vacker bild med vackert ord..A N D A S ..förstår hur du känner dig..jag har hittat en jättegullig liten butik på hornsgatan i stockholm som även har en hemsida värd att besöka http://www.kreativinsikt.se/default.aspx
    Sen kan jag även rekomendera kundaliniyoga...läs mer här om du vill:
    http://www.medicinskyoga.se/imy-goran-boll.htm
    Det hjälper mig då jag känner mig stressad.

    STOR KRAM och ha en fin helg!
    Hanna

    SvaraRadera
  7. Kära Anna!
    Låter som ett klokt beslut. Ekorrehjulet snurrar nog på hos alla men man måste må bra oxå.
    Jag jobbar ju 75% för att hinna, orka och klara med allt runtomkring.
    Visst känns det i kassan när lönen kommer men tycker faktiskt att det är värt varenda öre.
    Hoppas du snart mår bättre och krafterna kommer tillbaka igen.
    nskar dig en härlig helg med massor kul och lugna stunder.
    Kramar Lina

    SvaraRadera
  8. Även om jag inte har barn så känner jag också att jag gärna skulle vilja jobba mindre.. hinna med att leva också, och inte bli en sådan som lever för sitt jobb. Tyvärr verkar man inte kunna gå ned i tid utan barn - lite märkligt kan jag tycka!

    Mina spetstavlor gör jag så här: FÖrst målar jag pannån med rikligt med färg. Sedan lägger jag duken på plats i färgen, inget lim. När färgen torkar så torkar duken fast i pannån. Sedan målar jag ett antal varv ovanpå allt.

    SvaraRadera
  9. Det är ett helt företag att vara en familj. Jag arbetar med på föräldrakooperativ och man ger järnet. Börjat tidigt och slutar tidigt för annars är det inte lätt att hinna med.
    Kram Lotta

    SvaraRadera